Det känns som att du förvägrar mig att tycka och känna bara för att jag en gång inte kunde reglera det alls. Att det inte spelar någon roll vad jag än säger för jag är fortfarande samma som tidigare. Jag har gått med på det många gånger, att det är jag som alltid gör fel. Men jag vet att jag har blivit bättre, och jag vet vilken känsla jag har och vilken jag inte har. Jag har tränat och kartlagt vecka efter vecka. Dissekerat varje reaktion och tanke. Jag lär mig. Och du måste lita på mig. Du måste lita på att jag vet vad jag pratar om. Att jag är kapabel och medveten och kan ta ansvar för mina egna reaktioner.
Det här är aktuellt:
Jag älskar dig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar