En gång kunde jag även skriva.
Samla tankarna och författa en, inte jätte-fantastisk men någorlunda, bra text.
Jag kunde ord. Jag förstod vitsar och sammanhang.
Det gör jag inte längre.
Det här har alltid varit mina främsta egenskaper.
Att jag förstår. Att jag kopplar.
Därför känns det så förbannat sorgligt att jag nu tynat bort.
Både till person och förmåga.
Det här är inte så bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar