#livet

Så jävla deppig tjej. Idag.

Konstant känsla av otillräcklighet. För mycket skit att göra. Alldeles för mycket. Kommer hem vid nio. Halv i bästa fall. Ska laga mat. Orkar inte ens vara vegan. Käkar vid teven. Kollar alldeles för länge på den där skitserien på trean. Ncis. Kan inte sova. Vill ju inte. Försöker desperat få till en känsla av valfrihet. En känsla av att jag ändå har ett liv. En tid då jag inte bara pysslar med en massa måsten (ja, det känns enbart som måsten. Här finner ni ingen revolutionsromantiker, nej). Skulle jag nångång råka ha ett uns fritid ligger allt det där som man faktiskt behöver göra när man bor själv och väntar med plirande ögon. Diska. Städa. Fixa. Betala räkningar. Det där allra roligaste. Det man gärna lägger sin enda lediga vardagskväll på.

Helgen behöver vi inte ens prata om.

Fredag kväll. Efterblivet trött efter en veckas magsår. Dör i soffan. Kul flickvän man är då. Jävligt sugen på att suga kuk liksom (ett i övrigt trivsamt nöje enl undertecknad). Slumrar av och an till den kvalitativa underhållningen som fyran generöst bjuder på. Artistfabriken. Jihdret. Slutar med att jag är sur och hatar världen och skitsystemet ännu mer.

Lördag är väl dagen då jag ändå har nån slags hopp om livet. Försöker tvinga upp mig själv kring förmiddag. 9.38. Slutar med snooze till halv tolv. Skönt? Kanske. Ångest? Stark.

Här hade fan inte ens sex timmars arbetsdag hjälpt.

Har ju minst lika många timmars jobb efteråt! Vilken tur att Rut finns så jag kan få lite hjälp.. men just ja, inkomsten. Äsch, Rut är ju bra för alla kvinnor. Det är ju en jämställdhetsgrej. *smsar låna*

Suck....