så här

Jag hatar att vara svartsjuk.
Jag var det inte. Jag hade klarat det.
Men nu, detta jävla mörker, igen.

Det är aldrig lätt att återhämta sig efter något sånt här. Ovanpå allt annat.

Jag mår illa av den svarta kletiga ångesten som förpestar varenda dag.

Det är inte jag, och det är väl något att vara glad för. Men det får mina tänder att grusas, käkarna knäcka.

Det kräver grundlig och överdriven ärlighet, samtal och ödmjukhet. Sånt som kanske aldrig riktigt suttit.

Här vacklar jag runt som nån annan tönt, och vad gör du?

Jävla skit.

Published with Blogger-droid v1.7.4